<3
Klockan är inte mer än strax före nio och för en gångs skull är det nästan helt lugnt i vårt hus.
Sönerna är jätteförkylda och har däckat redan, lilla J står i duschen och sjunger
men ska snart vara i säng hon också,
och sen är det min tur!
Stora A gick till skolan idag och gjorde ett matteprov trots att han inte mådde något vidare,
Mellan-J kom hem och hade alla rätt på spanska-provet och
Lilla J hade alla rätt på Värmlandsprovet i förra veckan.
Jag är så otroligt stolt över mina barn!
Inte bara för det dom presterar såklart, utan mest för att dom är dom, <3
men självklart sträcker jag lite extra på mig när dom dessutom är duktiga i skolan.
Jag bara önskar att jag kunde vara hemma mer med dom!
Smu Gnut kompisar!!!!
Med en puls på niohundra....
Men stressigt blev det ju såklart, och sen har den känslan inte släppt på hela dagen.
På jobbet har det knövlat med mina datainställningar och telefonen har idiotringt hela dagen, så fort jag har börjat på något så har det varit något strul så jag har varit tvungen att lägga det åt sidan så länge och börjat på nästa uppgift, och så har det hänt något nytt så jag har fått avbryta igen....
Och tanken är att jag ska jobba undan en massa grisgöra den här veckan för nästa vecka börjar utbildningarna för vårt nya datasystem och då kommer vi inte ha tid att varken pinka eller nysa på flera veckor sen....
Kom hem vid kvart över fem och bytte jobbväskan mot lilla J och så iväg igen för idrotten började halv sex
Var in hos optikern för att hämta stora sonens glasögon och får höra att dom kommit bort..! Jaha?! Och??
Ska in dit imorgon igen om jag hinner efter jobbet tillsammans med sonen så får vi se vad dom säger.
Sen handla och hämta lilla J.
Nu har jag hunnit fylla en tvättmaskin, kokat upp spagettivatten, förhört en läxa och skrivit på några lappar från skolan....
Och det känns som att jag vill gå och lägga mig nu!
Jag får inte ens ordning på bokstäverna på tangentbordet så jag ger mig här tror jag.
Tänk om....
Om man frågar hur någon mår så är det ganska sällan man får ett "Helt fantastiskt" till svar, det brukar vara mer i stil med "Joråtack, lite snuvig men annars rätt ok...." eller "Jo fan, kunde vart bättre...."
Om någon frågar mig hur jag har det så brukar jag svara "Jooo.... jobbar väl för mycket...." eller idag har det varit svar som "Det är Måndag, vad tror du....?!!"
Fast grejen är den, att jag tror inte att jag hade varit helt nöjd även om mitt liv sett annorkunda ut. Om jag inte hade haft något jobb så hade jag förmodligen muttrat över min dåliga ekonomi eller avsaknaden av rutiner på dagarna.
Det finns säkert människor som jobbar alldeles lagom mycket med precis det dom tycker är allra roligast att göra och som har gott om både pengar, fritid och socialt liv och som alltid får alla pusselbitar på plats hela tiden.
Men jag känner ingen av dom.
Tänk om jag kunde ge halva min arbetsdag till S, hon behöver rutiner och folk omkring sig på dagarna och jag behöver mer hemmatid och lite mindre stress...
Och tänk om vi båda tjänade fett med pengar på det...
Tänk om jag och P kunde driva ett litet snickeri/pysselverkstad utan några som helst produktionskrav och ändå gå med vinst......
Tänk om jag hade varit säker på att jag skulle vara helt nöjd med något av ovanstående....
(och tänk om jag kunde gå på krogen utan att hinka alkohol ända tills det är dags att gå hem, och tänk om jag kunde gå raka vägen hem efteråt....)
Alla mina tänk-om-sagor och drömmar ser lite annorlunda ut mot när jag var barn och jag ville bo i ett godishus, kunna flyga eller gifta mig med en riktig prins, men dom slutar likadant som då....
....och hon levde lycklig i alla sina dagar!
:-)
Smu gnut!!!
XX
Words of wisdom
Den gjorde intryck på mig och jag kopierade lappen och satte upp ett ex på min egen kylskåpsdörr när vi kom hem igen, och varje gång jag läste den så fick jag mig en tankeställare och kunde släppa vad jag nu hade för händer för att gå och göra något med barnen en stund istället.
Det funkade inte alltid, för ibland måste man ju faktiskt laga mat eller tvätta eller kanske bara prata bort en stund med en annan vuxen i telefon, och man kan inte alltid ge barnen precis all uppmärksamhet.
Men många gånger så är det helt ok att låta disken vara för att spela lite monopol istället, eller låta sonen gå till skolan med gräsfläckar på byxorna för att man glömde bort att tvätta kvällen innan när man lekte bollen är sprängd i trädgården.
*
My hands were busy through the day
I didn't have much time to play
The little games you asked me to.
I didn't have much time for you.
I'd wash your clothes, I'd sew and cook,
But when you'd bring your picture book
And ask me please to share your fun,
I'd say: "A little later, son."
I'd tuck you in all safe at night
And hear your prayers, turn out the light,
The tiptoe softly to the door...
I wish I'd stayed a minute more.
For time is short, the years rush past.
A little boy grows up so fast.
No longer is he at your side,
His precious secrets to confide.
The picture books are put away,
There are no longer games to play,
No good-night kiss, no prayers to hear....
That all belongs to yesteryear.
My hands, once busy, now are still.
The days are long and hard to fill.
I wish I could go back and do
The little things you asked me to.
Smu Gnut vänner!
XX
Matpaus
Vi äter i köket och i väldigt sällsynta undantagsfall kan vi sitta i soffan och äta framför tv´n, men ALDRIG framför datorn!
Nu är det bara jag hemma, inga barn på hela helgen, och jag sitter vid datorn och äter...
Det är både opraktiskt och känns lite grisigt om jag ska vara ärlig, men va fan, jag har en fikadejt med M om en stund och vill passa på att kolla smhi innan jag går. Jag hade ju hoppats på att kunna fortsätta umgås med solen ett tag till, men det ser inte så ut.... Stormvarning imorgon meddelar fru Pohlman.
Kände mig alldeles för uppskruvad när jag gick från jobbet idag så jag behövde shoppa för att komma i rätta helgstämningen,
och tänk att det alltid funkar! :-)
S, JL skulle kolla hemma om han hade några singstar-skivor, han hör av sig i så fall.
P, Hoppas du mår bättre och att du orkar komma imorgon!
K, Hoppas ni hade det skönt i badhuset! Ring sen.
"På Fredagskvällen bubblar det i blodet...."
.....ja ni kan texten. Vet inte om det är för att det är Fredag, men idag har det diskuterats sex igen. Det kommer upp på kaffeagendan även andra dagar, men just Fredagar är det ett extra hett samtalsämne, och idag var det nästan så tom jag blev generad. Hur?, var?, hur ofta?, när? och med vem?....
Och på Måndag kommer frågan "Har du fått nåt i helgen?" att hagla lite överallt....
Jag tänket inte himla med ögonen och sucka över karlar som aldrig blir vuxna, för ärligt talat så är jag nog likadan...
Det är ju jätteintressant att prata sex!
:-)
Lata och fåfänga, Jaadå!
Vi har käkat ute idag.
Jag kom hem och kände verkligen inte alls för att laga mat, så jag samlade ihop min lilla familj och knallade iväg till en restaurang några kvarter bort. Och guuuuud vad skönt det kändes!!!
Tänk om man kunde göra så varenda dag.
Eller åtminstone dom dagar jag jobbar längre än normalt.
Vilket ju numera är nästan varje dag.
Dom yngsta barnen har tagit skolkort idag. Jag kommer ihåg hur det var när jag gick i skolan och det var dags för fotografering. Jag valde kläder flera dagar i förväg för att ha tid att ändra några gånger innan det var dags, speciellt när det skulle fotas för skolkatalogen. Det där var en jättegrej. Ett år hade jag totalt glömt bort att det skulle fotas och kom till skolan i en rutig flanellskjorta och en fullständigt icke-existerande frisyr, och jag hade inte tid att göra mycket åt det, så det blev ett skäms-kort det året. :-)
Lilla J stod framför spegeln och suckade djupt i morse, trots att hon hade en jättesnygg tröja och var superfin i håret.
För hon hade dessutom en rejäl blåtira.
Okej, ingen jätteklocka, allt är relativt, men är man nio år och ska ta skolkort, då räcker det för att förstöra en dag,
så hon fick låna lite täckstift att ta med till skolan trots att jag inte vanligtis uppmuntrar det här med smink på barn. Idag fick räknas som nödfall.
Nu ska jag gå och slänga ut mig på soffan ett tag och njuta av att det inte blev nån disk att ta hand om!
Missförstånd
"Can you help me? I have a hole in my soul."
Han har varit hos oss på någon form av utbildningsprogram i nio månader och vi har inte pratat så mycket med varann, så jag blev aningen ställd när han kom med så djupa bekymmer som ett hål i själen och verkade tycka att jag var den han ville anförtro sig åt...
Men självklart, tänkte jag, finns det något jag kan hjälpa honom med så ska jag göra mitt bästa! Så jag bad honom följa med bort till mitt kontor och frågade honom;
"Now tell me, how can I help you?"
Då pekar han på sina skor och säger igen;
"I have a hole in my sole, it´s very uncomfortable and they told me you´re the one I should talk to"
Jag började skratta och det gjorde han också, trots att jag inte ens försökte förklara vad jag trodde att han menat.
Men som jag sa, kan jag hjälpa på något sätt så gör jag gärna det, och helt ärligt så kändes det mycket lättare att ge honom ett par nya innersulor till skorna än att försöka lappa ihop en trasig själ.
*
Det är så många som frågat mig om jag ska åka på erotikmässan som är i grannstaden till helgen att jag börjar undra lite vilken slags personlighet jag ger ske av att vara....?
Förstår dom inte att den där lite vulgära människan som spottar ur sig alla möjliga ogenomtänkta fraser i tid och otid bara är en väldigt liten del av alla mina många personligheter..... :-D
Till helgen tänker jag lösa melodikryss och gå på marknad och köpa korgar! Som en riktigt präktig husfru!
Sen blir det kanske lite fest också, men erotikmässan klarar sig alldeles utmärkt utan min närvaro.
Smu Gnut alla!
XX
Älskade sol
Det var lika vackert och trolskt som det låter, och hela förmiddagen gick jag omkring och längtade ut.
Så jag tog långlunch och gick en långpromenad i skogen idag.
Nu tror jag att jag ska koka mig en kopp te och sätta mig på trappan en stund,
det är hård ransonering på solsken i det här landet så man får passa på.
Leta Ost
Skickade ett mail och fick svar nästan på en gång.
Har saknat!
Och det är dags att gå vidare nu.
På riktigt.
Vet inte vart,
men hellre blunda och springa än stå kvar och trampa.
Nån har snott osten och jag måste leta ny!! :-D
För lite tid
Hade tänkt prata lite med min stora pojke i helgen men det ges liksom inga tillfällen till det, han är omringad av sina kompisar mest hela tiden. Det är väl egentligen inget särskilt som måste diskuteras just nu, känns bara som att vi inte pratar så mycket nu för tiden, det blir mest korta kommandon, typ;
"Glöm inte äta frukost innan du går!", "Du ska vara hemma senast tio!", "Glöm inte nycklarna!", "Tappa inte bort nycklarna!!", "Var har du dina nyckar?" osv....
Jag vet ju att det är en förälders jobb att leva med ständigt dåligt samvete över såna här saker, men det känns inte bättre för det. Får väl ta en långtur med bilen nån dag, det är nog ett av dom bättre ställena för förtroliga samtal tror jag, som om ungarna slappnar av och kan vara lite mer öppna för att dom tror att dom inte har riktigt 100 % av morsans uppmärksamhet när hon måste köra bilen också.... :-)
Mellan-J är det lättare att prata om livet, kompisar och andra funderingar med, han tror att han är coola killen men är egentligen en riktig mjukis. Om han går och grubblar eller har funderingar över något, då syns det på honom. Och då är det bara att fråga så serverar han sina innersta tankar direkt. Jag hoppas han fortsätter vara sån!
För lilla J är mamma fortfarande förstahandsvalet när det gäller att prata om det mesta, men jag vet ju att det inte alltid kommer att vara så, och jag önskar att jag hade mer tid att bara finnas på plats när dom känner för att prata med mig.
Hon och jag har fortfarande våra stunder i bilen eftersom hon inte är gammal nog att cykla eller gå överallt, men det är inte heller länge till.
Jag skulle önska att jag inte började jobba förän vid 8-9 tiden på dagarna för då skulle vi ha tid att äta frukost ihop. Och jag skulle gärna komma hem vid 15-tiden på eftermiddagen så jag kunde ta en fikastund med dom innan alla försvinner iväg till sina kompisar, idrottsaktiviteter och annat som fyller både deras och mina eftermiddagar.
Istället så är jag på väg in i en hysterisk höst med hur mycket idiotjobb som helst, eftermiddagsförlagda utbildningar och beordrad övertid.
Och högre upp i näringskedjan tycks dom tro att allt vi behöver är lite pep-talk. "Vi måste se det som en utmaning, inte ett hinder..." På mitt språk betyder det "Du ska inte bara jobba, du ska vara glad och tacksam också!"
Eller "Nu måste vi vara flexibla!" Jag hör jättetydligt att dom menar "Nu blir det övertid!"
Allt jag vill ha är mer tid hemma med mina barn!!
Tänkvärt....
Ten Rules for Being Human
by Cherie Carter-Scott
1. You will receive a body.
You may like it or hate it,
but it's yours to keep for the entire period.
2. You will learn lessons.
You are enrolled in a full-time informal school called "life."
3. There are no mistakes, only lessons.
Growth is a process of trial, error, and experimentation.
The "failed" experiments are as much a part of the process as the experiments that ultimately "work."
4. Lessons are repeated until they are learned.
A lesson will be presented to you in various forms until you have learned it.
When you have learned it, you can go on to the next lesson.
5. Learning lessons does not end.
There's no part of life that doesn't contain its lessons.
If you're alive, that means there are still lessons to be learned.
6. "There" is no better a place than "here".
When your "there" has become a "here",
you will simply obtain another "there" that will again look better than "here."
7. Other people are merely mirrors of you.
You cannot love or hate something about another person
unless it reflects to you something you love or hate about yourself.
8. What you make of your life is up to you.
You have all the tools and resources you need.
What you do with them is up to you. The choice is yours.
9. Your answers lie within you.
The answers to life's questions lie within you.
All you need to do is look, listen, and trust.
10. You will forget all this.
Typisk mamma-Lördag
Sonen är på fest och jag har lovat hämta honom vid ett-tiden.
Lilla J snurrar förmodligen runt i korridorerna på stadshotellet och driver hotellgästerna till vansinne just nu, och jag och mellan-J ska titta på film.
Jag lär bli tvungen att ställa en klocka på larm annars sover jag gott inom någon timma och stora A får lov att traska hem i mörkret, och det vill jag inte.
Smu Gnut på er alla kompisar!
Förresten....
Leva gott och långsamt
Och ikväll kan det bli någon öl och några kräftor.
Och lördagsgodis.
Nu ska jag öppna alla fönster och släppa in det sista av sensommarsolen och så mycket frisk luft jag kan bunkra upp med innanför väggarna. Härliga underbara solljus!
Uppe före tuppen
6,45
Ska åka till dårhuset och jobba en stund.
Trött.
Men känner att det blir en underbar dag!
*gäspar*
God Morgon Världen!
Lappsjuka
Och stora mamma A får en stund framför datorn med en kopp te.
Ska strax plocka fram chipspåsarna och göra dom sällskap.
Älskar fredagar!!
Det har varit en sån där uppskruvad vecka igen. Så fort jag tycker att jag har koll på läget så händer nån liten fjuttgrej som gör att det tippar över åt kaoshållet igen. Jag håller fast vid att Maj är den värsta månaden sett ur familjeperspektiv, men September kommer på en hedrande andraplats.
Till att börja med så är det skola och man ska försöka få in rutin på det här med läxor och idrottsdagar och allt annat på schemat.
För det andra så älskar alla lärare att skicka hem lappar!
Det är lappar som bekräftar fritids-tider och lappar som talar om att ungarna är försäkrade, lappar med ordningsregler som föräldrar ska skriva på, lappar om lus-epidemier, lappar om utflykter, busstider, ändringar i schemat, lappar där det står att barnen ska ta med frukt, inneskor, gamla låneböcker, femkrona till badhusbesöken och regnkläder, lappar med begäran om anhörigas telefonnummer och mailadresser och det är lappar om ta mig tusan allt!!!!
Det är ju inte konstigt om man tappar bort en lapp eller två när man får miljoner hemskickade i ungarnas ryggsäckar, men då är det ju självklart dom viktiga sakerna man alltid missar, som att fritids är stängt eller att ens son/dotter skulle ha infunnit sig någonstans och fått vaccination för nåt....
Och precis när jag har fyllt min JÄTTESTORA och DYRA filofax med all denna överinformation,
då trillar det ner ett par tandläkartider i brevlådan och jag är tillbaka på ruta ett igen....
Det är nog en av sakerna jag gillar med Fredagkvällar, att imorgon är det Lördag och både skolan, folktandvården och allt sånt är stängt.
Däremot har badhuset öppet så det får bli en spa-timma med lite sol och bad tillsammans med barnen.
Nu är mitt te uppdrucket och jag ska gå och chips-frossa en stund.
Sov gott! (eller "smu gnut" med T9-funtion....)
Jag har slagit vad...
......igen.
*suckar*
Om vem av oss som klarar av att låta bli att snusa på en vecka.
Varför är jag så jäkla dum??
Det kommer jag aldrig att klara....
Fast vi sa att vi skulle vänta till v 43 för då har jag inga barn hemma, och jag behöver inga fler irritationsmoment än dom jag serveras mellan 7-16 om jag ska ha nån chans över huvud taget.
Så vecka 43 är det inte stor idé att prata med mig alls tror jag.
Om man inte kan ta ett ilsket väsande till svar...
Förresten så har vi dragit in 146:- på lottot hittills, vi tre på jobbet,
och vi har 4 x 2 dragningar kvar.
Så vad säger ni kompisar, ska vi skippa trissen ett tag och pröva lyckan på nåt annat spel?
Med den här takten ska vi vara glada om vi kan ta en fika och en stund i solariet på badhuset....
Och när ambitionen är ett lyxigt spa i Tallin så känns det lite futtigt.
Nu har jag stoppat in lite Peter LeMarc i mp3´n och det får bli avslutningen på den här dagen.
Sov gott hörrni!
XX
Fantasier och drömmar
Så här ser det ut, stället jag tillbringar lite mer än halva min vakna tid av dygnet på.
Inget "happy-place" direkt.
Men jag är ju tvungen att infinna mig varje morgon om jag ska få den där månadspengen jag är så hemskt beroende av.
När jag frossar loss på framtidsfantasier så ser det inte alls ut som på bilden ovan.
Jag känner i själen att jag hör hemma någon annanstans, typ i en liten ruggig vindsvåning i Paris med min mörkögde älskare Jean... eller i en liten timrad stuga i en skog vid en sjö med min laptop innehållande Den Stora Romanen.... eller vad som helst, bara mer spännande än det här!! :-)
Har jag sagt att jag vill ha mer spänning i mitt liv? :-D
Eller mera hångel, tack! ;-)
Just inte nåt...
Fast lite fika tyckte jag nog att dom gjort sig förtjänt av ialla fall!
Idag har lilla J varit hos mormor och morfar och mellan-J har varit hos mig på jobbet och käkat lunch.
Har inte just nån koll på var grabbarna befinner sig för tillfället men dom kommer väl när dom blir hungriga.
Idag är jag ganska pank, barnbidrag imorgon... och bara just därför så känns det nödvändigt med lite shopping. Så jag har unnat mig lite onödig vardagslyx idag, och det känns lika bra varje gång! :-)
Jag är hungrig och trött och ska slänga mig i duschen nu, men det blir nog några rader till senare bara jag får tillgång till datorn.
Sömntuta, ett annat alter ego....
Igen.
Vill inte gå och jobba än.
Så jag struntar i det,
åtminstone en liten stund till.
Det är bra med flex.
Feminist, ett av mina jag (#1)....
En pappa och hans son är ute och åker bil. De råkar ut för en bilolycka och pappan avlider omedelbart. Sonen överlever men får allvarliga skador och förs till sjukhuset för operation. Han läggs på operationsbordet, kirurgen kommer in, tittar på honom och utbrister; "Jag kan inte operera, det är min son!"
(Hur hänger det ihop? Svaret finner du längst ner på sidan)
Idag har det diskuterats manligt och kvinnligt igen....
"Ni tjejer kacklar så förbannat, är det konstigt att man sållar informationen....?"
"Kalle, du är en riktig skvallerkärring!"
"Visst är det bra med båda könen på en arbetsplats, bara fruntimmer blir ju aldrig bra..."
"...så kan vi grabbar disskutera för oss själva så kan fruarna skvallra om sitt..."
"Det är bra med lite kvinnlig fägring även på en grabbig arbetsplats!"
Jag tror aldrig jag har hört en man uttrycka sig positivt om någon situation över huvud taget där det förekommer fler än två kvinnor i samma sällskap så länge det inte handlar om en utekväll på krogen eller en p-rulle.
Hur kommer det sig att vi i deras ögon skvallrar medan dom disskuterar? Och varför är det mest positiva med kvinnor på en mansdominerad arbetsplats den rent visuella närvaron och inte det hon uträttar?
När jag och mina kompisar träffas så pratar vi massor, vi skvallrar också en hel del, på lite håll kan det säkert även uppfattas som kackel.
Men här vill jag passa på att citera en kvinna, långt klokare än jag;
"I årtusenden har de skriftlärde avreagerat sin fruktan för kvinnan av rädsla att förlora sin falska identitet och nedvärderat kvinnans kunnande och vetande - hela pratkulturen. Inte konstigt att begreppet skvaller har blivit så nedvärderat, så negativt laddat - och fruktat.
I verkligheten vet alla att man får veta mer om den miljö man lever i genom skvaller än genom att läsa den lokala tidningen."
//Suzanne Brögger
Vi pratar mycket när vi träffas, om det mesta faktiskt. Och vi lyssnar på varandra och lär av det som vi får höra.
Vårat prat/skvaller/kackel - kalla det vad ni vill - gör oss till smartare individer och lär oss att se saker på fler än ett sätt.
Vi pratar om sådant vi går och tänker på, och vi funderar och tänker ofta på sådant som vi suttit och pratat om.
Vi disskuterar saker som skrämmer oss, saker som får oss att gråta eller skratta, vi pratar om relationer, barn, föräldrar, kärlekar, vi pratar om komplex och självförtroende, om livsdrömmar och ambitioner och vi pratar om kläder, mat, sport, filmer och en massa annat som inte ska förringas.
Och vi lär av det.
Om inte annat hur olika och komplexa vi är.
Det ska inte nedvärderas!
Det här är bara en av alla mina personligheter, mitt feministiska jag!
Jag har många fler konstaterades härom dagen.... :-)
Jag kommer nog dit också.
Sov så gott alla!
XX
Svar: Kirurgen är hans mamma.
Tootoolah
jag får inga svar men man lever tills man dör
lagom doser glädje lagom doser gråt
däremellan ledan som man aldrig kommer åt
Peter LeMarc
Hjärnsläpp - jag eller dom?
I stora sonens rum står tv´n med MTV och skrålar, i mellansonens rum är ett tv-spel pausat och lilla J har en dvd med "High school musical" som rullar.
Och alla tre sitter i vardagsrummet och tittar på Simpsons.
?
Är det kanske en trygghet det här med ljud överallt...? Det kanske känns mer ombonat och mysigt på nåt sätt när det låter i en tv och alla lampor står och lyser....?
Jag vet inte, men just idag blir jag mest full i skratt över det. Annars tjatar jag nog nästan hål i öronen på mina gullungar om det här med respekt för pengar.
Det är trots allt jag som betalar elräkningen.
*
Igår frågade jag stora sonen var hans cykel fanns någonstans.
"Eh... ja just ja... den blev visst stulen... för typ nån vecka sen... eller nåt..."
?
Hur kan man glömma bort att ens cykel har blivit stulen???
Jag kände hur frustrationen växte i mig, men så fort han gått därifrån så kunde jag inte annat än skratta åt det. Kan man göra annat? Den stackars stora lilla pojken är så vilse i världen som man kan vara just nu, och jag hoppas bara att det går över när alla hormoner slutar löpa amok i kroppen på honom.
Men nån ny cykel kan han bara glömma.
Nu får han ta fotexpressen om han ska nånstans.
*
Vi har nästan 130 kvadratmeter att röra oss på här hemma men mina söner måste promt dela på samma lilla plätt trots att dom inte kan vara i samma rum utan att puckla på varandra....
?
Jag tänker inte ens försöka analysera detta fenomen, dom har varit såna hela sitt liv. Jag hör hur den ena skriker med ilska i rösten "AJ, DU SITTER PÅ MIG!!! AJAJAJ!" och så går jag dit och säger till den andra att sluta.
Då tittar den första på mig med oförstående blick och säger; "Men vi skojade bara..."
Det är väl det här välkända fenomenet syskonkärlek antar jag. Dom har härjat som vildar här sen middagen men nu när jag vände mig om för att ryta i åt dom, då sitter dom där helt plötsligt alla tre i godan ro med en kortlek mellan sig.
*
Jag kan egentligen ingenting om att vara förälder. Det känns som en ren lyckträff att det har gått så bra som det har så här långt. Så jag blundar väl och håller tummarna i tio år till och hoppas på det bästa.
Och blir det inte värre än så här så är jag nog ialla fall världens lyckligaste morsa!
Definiera "hemma"
/Christian Morgenstern
Kan vara var som helst i rätt sällskap altså... :-)
...hahaha...
"supersnälla silver s, superstarka silver p, superwoman och häxan surtant"
med munnen full av mariekex....
...bara för skojs skull... :-)
Mina jag och musketöserna
Vi pratade om i början av veckan att vi kanske skulle åka och heja på henne, men inget bestämdes, det är trots allt sådär en 25 mil och ibland kan det vara svårt att få till en heldag tillsammans.
För ett par dagar sedan så bestämde vi oss ändå för att åka och vi skulle inte säga ett ljud om det till P...
Vi har ljugit i telefon och via sms för henne och igår när S, K och jag träffades för att planera och skriva "Heja-P-plakat" så kändes det faktiskt lite i samvetet, men hon blev verkligen överlycklig när vi trillade in i idrottshallen i morse!! :-)
Och det har verkligen varit en hellyckad dag på alla sätt.
Superwoman var lite trött i förmiddags så hon tupplurade medans jag och Supersnälla Silver S löste krysset, men sen var hon med igen och vi skrattar nog aldrig så mycket som när vi umgås, vi fyra.
Jag kommer säkert att referera till dagens 11-timmars maratonsamtal i framtiden, just idag är jag för trött för det, men jag önskar att jag kunde spela in hur det låter när vi pratar och ta fram och lyssna på det igen om sådär en 20 år...
Nu är det kvällen och jag som inte trodde jag skulle orka äta mer på denna sidan nyår sitter faktiskt och är lite hungrig.
Sov gott kära vänner!
Kram Häxan Surtant! :-)
Fredag
I kväll har jag planer och större delen av dagen imorgon är också uppbokad, men imorgon kväll ska jag nog bara sitta och stirra på en vägg eller något annat stillastående.
Barnen är också ordentligt slitna på Fredagarna, det är liksom inte samma fart i dom som i början av veckan... Stora sonen rör sig i och för sig alltid i utrarapid, men idag är det knappt man ser att det rör sig alls... Lilla J har precis däckat framför tv´n och NBA-proffset har nog fastnat någonstans på väg hem från skolan tror jag, han kanske har somnat... :-)
Tack för god mat och bra service idag K, vi var jättenöjda! Det lär inte dröja innan vi sitter där och vräker i oss av Fredagsbuffén igen. Hälsa töserna att dom gjorde ett jättebra jobb!
Nu ska jag lägga in några smuggel-öl i kylskåpet!
Nattpannkaka
Så det var bara att ställa sig och steka pannkakor trots att jag egentligen bara var minuter ifrån en dejt med John Blund.
Och nu är jag pigg igen.... *suckar*
Lilla J och jag har spelat "banana-express", någon som vet vad det är? Jag har aldrig hört talas om det förut, men det var görskoj!
Mellansonen har kommit på att om han mot förmodan skulle misslyckas som basketproffs i NBA så kan han ju alltid bli stuntman. Jag är glad att dom har så jordnära drömmar mina godingar! :-)
Imorgon ska våran svenska-spel-guru på jobbet få lägga några surt förvärvade kronor på valfritt spel åt mig, I och sig själv. Och nu jädrar ska vi väl kunna kamma hem lite pengar!!
Tallin-Royal.... osv.....
God natt kära vänner och sov gott!
XX
Terapi-fika
Har vi kvinnor lättare att släppa taget om ett sprucket förhållande och gå vidare, eller är vi bara bättre på att låtsas att vi mår bra? Det var den stora frågan i gårdagens kafferast-terapisamtal.
Finns det någon som har varit förälskad tillräckligt många gånger för att veta hur man bär sig åt för att komma upp igen när man fått fötterna undansparkade? Det kom också upp under terapi-fikat.
Jag har inga svar på något av ovanstående, jag är lika oförberedd och lika mycket nybörjare varje gång jag blir kär...
Och kanske man måste kraschlanda då och då för att uppskatta dom stunder som man är uppe och flyger bland rosa moln lite mer...?
*
Idag har jag skaffat mig en STOR och JÄTTEDYR filofax.
Chefen fick pröjsa.
Jag ser den som ett slags extern hårddisk, för allt skit som jag inte klarar av att lagra i hjärnan.
Och det är rätt mycket.....
I morgon är det Fredag, äntligen!!
Magiska böcker
Jag har precis kommit hem ifrån föräldramötet på barnens skola, och jag gjorde världens fynd på ett litet bok-loppis som lärarna hade ställt iordning....
Jag kan väl ha varit sådär en sju, åtta år eller så och hade just upptäckt det fantastiska med böcker, och lästimmarna i skolan när jag gick i lågstadiet var något jag såg fram emot jättemycket varje vecka.
Några böcker satte avtryck som nog aldrig försvinner, och en sån bok var "Millans märkvärdiga mormor".
Jag har försökt hitta den på bokhandlar och internet men utan resultat, och jag har letat på dammiga loppmarknader och second hand-butiker, men samma sak där tyvärr.
En dag för nåt år sedan så hittade vi den, jag och lilla J, på stadens bibliotek och lånade hem och läste den. Hon blev nästan lika förälskad i boken som jag och bara ett par månader senare lånade vi om den.
Boken var i ganska dåligt skick, så jag frågade bibliotikarien om det fanns någon möjlighet att vi kunde få köpa den...? Hon förklarade att dom har en liten regel som säger att en bok som inte lånats ut på tio år kan gå till försäljning, och den här boken hade ingen lånat på tolv år...
...ända fram tills för ett par månader sen, då den faktiskt hade varit utlånad.
Jag förklarade att det var jag och min lilla J som hade lånat den då och om ingen annan var intresserad av boken så var jag det definitivt! Men bibliotekstanten var väldigt bestämd på den punkten. Boken hade varit utlånad och altså inte till försäljning!
Nu kan man säga mycket om stelbenta regler, men det tänker jag inte göra.
Idag när jag såg bordet med utgående böcker i skolkorridoren så kollade jag lite förstrött efter en Millan-bok, och helt plötslig så såg jag, mitt framför ögonen, en bok som heter "Millan i magiska bergen".
Jag blev jättelycklig och fortsatte leta efter den andra också. Jag bad en av lärarna om hjälp att hålla utkik efter Millan och hennes mormor, och efter en stund hade vi engagerat ytterligare ett par lärare. En av dom gick in i skolbiblioteket och kom ut en stund senare och frågade; Är det den här du menar?"
Och där var den!
"Millans märkvärdiga mormor"
Den var inte till försäljning, men jag fick den ändå.
Jag hade nog aldrig lagt märke till det magiska med boken om jag hade läst den första gången som vuxen, ibland måste man vara barn för att se sånt, men jag är glad att jag fick uppleva det då.
Och nu när jag läser boken så kan jag minnas den där fantastiska känslan!
*
För övrigt så slapp jag undan klassförälder-rollen i år, tack och lov!!
Men jag sitter i styrelsen i brukarrådet och kommer nog ha att göra åndå tänker jag.
Och så räckte jag upp handen när det frågades efter frivilliga att följa med på mellansonens klassresa till våren.
Kan inte komma ihåg riktigt hur jag tänkte, men nu har jag ju lovat....
Jag är hur trött som helst men kan inte gå och lägga mig förän jag vet att stora sonen är hemma, så jag ska nog sätta mig i mitt soffhörn och titta på film en stund.
Sov gott alla!
XX
Uppskruvad
Idag har jag varit hos mor och far och firat lilla M på hennes födelsedag. Hon fick en fin hatt-ask av oss att förvara sina kärleksbrev i. ;-)
Jag hann precis äta lite tårta innan jag var tvungen att åka på möte med brukarrådet på barnens skola, och där har jag varit tills nu.
Om en stund så är det läxläsning med lilla J på schemat.
Det går i ett!
Nu sitter jag här och väntar på att en kastrull med vatten ska koka upp så jag kan börja med dagens kulinariska.
Det bli makaroner.
Idag igen.
När jag känner mig så här uppskruvad så brukar jag antingen få magkatarr eller okontrollerade skrattattacker.
Jag hoppas på det sistnämnda.
Fast inte just nu, jag blir så trött då och jag har inte tid att gå och lägga mig än.
Nu kokar makaronvattnet.
Höres!
Vaddå tänka...?
snarare har de grått ludd som flugit in i huvudet på dem av misstag."
Jamen det är ju precis så det känns mest hela tiden! :-)
Jag får ett mail på jobbet med en fråga, klickar på "reply with history" för att leverera mitt svar, telefonen ringer och där undrar någon annan någonting annat, jag avslutar samtalet och skriver ner svaret i mailet.
På frågan jag fick i telefonen.
Att jag fortfarande har mitt jobb kvar!!?
Som svarar 2600:- på frågan om vilken tid flygbilen lämnar Göteborg på kvällen.
Jaja, nu är klockan förbi arbetsdagen och jag ska på barnkalas om en liten stund.
Dagens ord:
Fenomenal!
Det här var ju jätteskoj! :-)
8-) B-) :-)
http://www.youtube.com/watch?v=j0WCQadt864
Det finns en jättefin bild på mig i I´s mobil när jag provar ett par skyddsglasögon på jobbet, hennes sambo skrattade så han inte kunde somna på kvällen åt den bilden. Vad skönt att man kan glädja sina medmänniskor ibland!
Kanske ska be henne mms´a den till dom på Rix, så kan man glädja ännu fler med sitt vackra fejs... :-)
Jag tänker inte lägga in den här iaf, då skrämmer jag bort mina trogna läsare.
God natt på er alla!
XX
Egotripp
Nu ska jag snart stressa vidare och hämta barn på friidrotten,
bäst att fortsätta få saker gjorda innan pulsen börjar gå ner igen....
Har fått mitt ego matat idag med ord som "Fantastisk" och "Generös"!
Tackar! :-)
Har jag fuskat, eller...?
för då skulle jag inte ha tid att jobba.
Vad menar hon med det?
Att jag inte gör något när jag inte jobbar?
Hmm... Nej, med tre barn så gör sig ju det mesta själv....?
Eller inte!!
En annan människa sa idag att anledningen till att jag inte har några gråa hår är att jag inte har några bekymmer.
"Du har så lätt för dig du" sa hon och klappade mig på benet.
Hon sa det med antydan till anklagelse i rösten, som om jag på något vis fuskade mig genom livet och aldrig har det jobbigt.
Jag blev lite ställd av kommentaren och visste inte riktigt hur jag skulle svara, hon hör dessutom till en skara människor som faktiskt vet hur mycket bekymmer jag haft i mitt liv.
Jag har det inte på något sätt sämre än någon annan, det finns många som har det både jobbigare och svårare att handskas med livet och allt vad det innebär, än jag.
Men jag får allt min beskärda del.
Jag har inte fuskat eller smitit undan min andel av problem eller sorger, jag lovar!
Lat är jag av naturen och sover gör jag gärna och länge,
men jag har att göra nästan alla vakna timmar på dygnet.
Det har dom flesta föräldrar.
Och om någon tycker att jag har det lite för enkelt och inte tillräckligt att göra under veckorna,
då föreslår jag att vi byter liv ett tag.
Så får ni se.
Sov gott alla!
XX
Är det nåt fel på mig?
När jag vaknar till liv framåt tio, halv elva-tiden så har ju halva dagen gått, och det blir att vi får stressa runt ett tag om vi har planer för resten av dagen.
Men jag kan liksom inte göra så mycket åt det.
Jag har provat att ställa klockan på åtta och ha kaffebryggaren redo bara för att jag vill komma igång med min dag,
men om jag inte är absolut tvungen att kliva ur sängen då så somnar jag bara om igen.
Och vaknar vid halv elva nästa gång.
Vänner och bekanta som är äldre än mig har sagt till mig att det där kommer att ändras när jag blir äldre.
Dom senaste femton åren har jag fått höra;
"Vänta du bara, snart kommer du att vakna klockan sju och inte kunna somna om, det kommer med åldern."
Och jag väntar.
Men jag fyller trettiofem om några månader och har fortfarande sömnbehov som en tonåring.
Jag tycker om att sova, det är inte det.
Men det finns annat jag tycker om att göra också, som jag inte hinner för att jag sover bort helgerna.
Är det något fel på mig som sover så mycket,
eller är det bara så att jag är en person med stort sömnbehov?
Jo, så är det nog...
och till och med stillsammare, lojare och latare än jag.
Men de var döda.
/Mark Twain
Drömjobbet...? Ja, jag vet inte det....
När jag var lite äldre ville jag bli sjuksköterska som min mamma.
Så jag gick omvårdnadsprogrammet på gymnasiet.
Och så tog jag studenten med magen i vädret och efter några månader föddes barn nummer ett.
Jag undrar om det var det som skruvade om mina planer, för några år och ett par barn senare så utbildade jag mig till möbelsnickare.
Och jag har alltid sagt att det var tur att nummer ett kom när han kom, för jag hade blivit en skitdålig sjuksköterska.
Jag var ju som gjord för att snickra möbler!
Nu har det gått några år igen, och mina arbetsdagar ser inte ut som något jag hittills har drömt om....
I morse stod jag i en korg på ett par truckgafflar ganska många meter upp i luften för att höja balkarna på ett pallställ.
Och jag är höjdrädd....
Ett par timmar senare hade jag suttit i telefon med sådär en 8-10 människor som jag aldrig träffat.
Och jag som har lite telefonskräck....
Innan dagen var slut hade jag återigen haft en diskussion med "lilla-vän-mannen"
Och jag är hemskt konflikträdd!
Jag vet inte..... kan kännas ibland som att jag har fel jobb.... eller?
K har en dejt ikväll och jag hoppas den är helt underbart fantastisk!
Det är jag säker på att den är, och jag vill höra allt om den imorgon,
jag som inte har något eget kärleksliv att tala om måste få leva lite på andras.... :-)
Förkylningstiderna är på ingång nu som det känns.
Stora sonen sitter i soffan och sniffar nezeril och knaprar alvedon, och det känns som att det skulle kunna vara min tur snart. Jag ska göra mitt bästa för att förtränga det, har inte tid att vara sjuk.
Sov så gott alla!
Puss och Kram
Vinterdrömmar i höstkaoset
Vem skulle behöva en spa-resa till Tallin om man hade sitt eget lilla bad-paradis här hemma?
Eller, ok.... Jag vill nog hemskt gärna åka till Tallin, men med vårt vinnartempo ser det ut att dröja ett tag...
Men vad tror ni om det här?
Och vet ni vad........................
....dom finns att hyra!!!!! :-D
Jag ska ställa en sån här i min lilla trädgård när jag fyller år i Januari.
Hoppas det är mycket snö då så jag slipper skuffa undan den för att Hells Angels ska ut och glassa på sina motormonster i vintersolen...
******************************************
Har jobbat från 7-18 idag också, och trots lika många koppar kaffe som arbetstimmar så var jag helt färdig när jag gick hem. Jag känner ju att det inte är hälsosamt att hålla på så här, men det är liksom jag som får ta smällen under dagtid om jag inte gör såna här ryck.
Jag är mycket väl medveten om att jag inte på något sätt är oumbärlig på mitt jobb, men det är inte kul att jobba när pappershögarna växer som mögelsporer på mitt skrivbord, och jag vet också att det lättar lite efter några såna här övertidsdagar.
Men jag borde inte.
Och egentligen så orkar jag inte heller.
Men nu är det snart helg igen, tack och lov.
Då ska jag träffa lilla L för första gången. Längtar!
Sov gott!
P&K
Pengar och Hångel, tack!
Är jag riktigt effektiv så hinner jag nicka till i soffan en stund också....
Hur spännande låter det??
Jag skulle behöva lite spänning i mitt liv nu!
Jag menar inte typ en rymdresa eller en meteor i trädgården,
utan mer vardagsspänning,
som en rejäl trissvinst eller massor av hångel.
Och medans jag ändå sitter och önskar så vore några veckors sommar till inte heller fel,
nu har jag inlett frysperioden av året,
dom här 8-9 månadernas transportsträcka till nästa liv.
Kan man logga ut från vardagen en stund?
Här har jag skyndat mig från jobbet, hämtat två personer och skjutsat till ridskolan, hämtat nästa och skjutsat till friidrotten, handlat, hämtat lite prylar jag strött runt hela stan i helgen och slutligen hämtat på idrotten igen.
Och så ska jag behöva städa mig in i huset och nästan be om ursäkt att jag kommer och stör hela gänget med zombies som sitter ivägen för mig....
Shit vad jag önskar mig semester från mitt eget liv ibland!
