Mentalt ide...

Jag har ett ganska starkt drag av eremit i mig, ett behov av att få stänga ute omvärlden och vara ifred med mina tankar, en bok eller bara allmänt hemmafix.
När dom här dagarna kommer så vill jag helst inte svara i telefon eller ens på sms, och det ska mycket till för att jag ska öppna ytterdörren om det ringer på. Jag vill bara krypa in i mitt ide och stanna där tills jag är i balans med mina sociala förmågor igen.
Jag tror inte det beror på hormoner eller att jag är trött eller sliten. Inte heller är det vädret eller analkande förkylning som jagar in mig i ensamheten.
Jag skulle tro att det är genetiskt.
Eller så har alla det här behovet av total isolering, det är bara inget vi pratar om. Det är liksom mer 'normalt' att komma tillbaka till jobbet på måndagen och berätta om fikadejter, middagsbjudningar och utekvällar än att berätta att man legat invirad i en filt och blundat i ett par dagar.
 
Den här helgen har jag krupit in och ut ur mitt mentala ide på ett helt underbart sätt. Jag har varvat kvalitetstid med lågfrekventa vänner med kvalitetstid med mig själv.
 
Känner mig utvilad på både in och utsida!

Feminist

Jag förstår verkligen inte hur det fortfarande kan finnas dom som inte vet vad feminism är. Jag hör ofta saker som "jag är för jämställdhet men jag är ingen jävla feminist"Från både män och kvinnor.Feminism är en rörelse som aktivt verkar för att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och sociala status. Det är väl inte så svårt att skriva under på? Eller??Jag vet fortfarande inte om jag kommer lägga min röst på F! i riksdagsvalet, men jag är övertygad om att det är det partiet som kommer stå för dom största förändringarna i vår framtida politik. Dom behövs!

F!

Imorgon ska jag på vardagsrumskampanj med Feministiskt Initiativ.

Jag hoppas få svar på en massa frågor.
F! är ett parti som jag gärna vill känna någon slags samhörighet med men som jag ofta fårhåller mig lite frågande till.

Återkommer i ärendet.

Smu Gnut..

Empati...

Det brinner i skogarna i Västmanland. Största skogsbranden i Sverige i modern tid säger dom. Gårdar och byar evakueras, brandmän och militär jobbar dygnet runt och krisgrupper har satts in på flera håll.
Många människor är just nu hemlösa, och ingen av dem vet om det kommer att finnas ett hem att återvända till om några dagar.
Några har förlorat skog för stora summor pengar och andra har ingenstans att göra av sina hästar och sin boskap. Man kan inte ens föreställa sig vilken mardröm det här är för de drabbade.
Men mitt i allt det sorgliga och ovissa så växer något annat fram. Frivilliga ställer upp med bilar för att skjutsa evakuerade, folk öppnar sina hem och gårdar för både djur och människor, man åker med mat och kaffe till poliserna och brandmännen som jobbar och markägare som hjälplöst ser sin skog brinna upp ställer upp med sina skogsmaskiner för att bistå i släckningsarbetet.
Det är som att det goda och generösa i folk liksom kommer till sin rätt när det verkligen behövs.
 
Men nu undrar jag...Varför är det så svårt att göra samma sak för en medmänniska från en annan del av världen? Skulle dom här människorna välkomna flyktingar från ett krigsdrabbat land till sina gårdar? Skulle dom bre mackor och koka kaffe och gå över till flyktingförläggningen med? Och skulle dom ställa upp med sin tid, sina pengar och sina skogsmaskiner för att hjälpa nödställda från Syrien eller Somalia?
 
Skulle jag?

Sova sova säng säng säng...

Jag sover som en drottning i mitt fina ljusa sovrum, och dom nya sängbottnarna är mitt smartaste köp på väldigt länge!
Ryggen känns bättre än den gjort på månader, för att inte tala om humöret när jag slipper vakna i en blå kub med träbrunt tak varje morgon!




Tropiska nätter...

I november, när jag sitter där med en av mina många sjalar virad tre varv runt halsen och tårna krampar av kylan, så ska jag tänka tillbaka på dom här veckorna och försöka komma ihåg att DET ÄR INGEN PICKNICK ATT SVETTAS NON STOP HELLER!

Helskotta vad varmt det är!

Nystart

Jag blir lite rubbad varje år vid den här tiden. Helt plötsligt, när det går över i augusti så får jag en obeskrivlig lust att köpa skolsaker! Jag tror att det är känslan av nystart som gör det, nyvässade pennor och oskrivna blad.
Jag vill andas in doften av papper och läder från en ny filofax och jag vill rita krumerlurer och snirkliga bokstäver med en aldrig förr använd penna.
Jag vill börja om litegrann med det mesta. Äta bättre, motionera mer, bli snällare, skaffa mig bättre rutiner och ha ett konstant fint och städat hem.

Just nu känns det som om en riktigt fin filofax, en dyr penna och några färgglada gem skulle hjälpa mig med allt det där.

Och en ny handväska att lägga allt i skulle göra hela min höst!
 
 

Höstfärger ♥




Pensionär?

Idag ska jag på gympa. Riktig tant-gympa a la Friskis o Svettis.
Imorgon är det buggkurs igen.
På torsdag börjar en stick-kurs för den som vill lära sig sticka strumpor på Gunzans garn.
Och på lördag är det melodikryss som vanligt.

Det är nog bara hälsosamt att festa med 22-åringar till 4-snåret på morgonen då och då för att liksom upprätthålla någon slags balans.

La Familia

Idag har jag umgåtts med min stora och ganska högljudda familj. I för stora mängder skulle det kunna bli lite för mycket av allt, men i lagoma mängder är det en energiboost som räcker länge! ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Det börjar rätta till sig nu...

Igår festade jag med mina gamla kollegor från förrådet och vi hade lika kul som vi brukar. Två charmiga herrar gick i pension i somras och dom tackades av med god mat, presenter och ett väl tilltaget barbord!

Idag har jag mått som jag förtjänar, men är glad att jag inte har värsta ångesten. Det fanns förutsättningar för det nämligen...

Kristian Gidlund

Jag har inte lyssnat på så många av sommarpratarna i år, men en av dom jag tog mig tid att höra var Kristian Gidlund.
En man som verkligen vet hur man använder ord, både i radion och på bloggen han skrev under hela sin sjukdom.
Han har inte orkat skriva mycket den senaste tiden, och det senaste inlägget igår postades av hans familj efter att han somnade in, men orden finns kvar både på bloggen och radion.

Så lyssna och läs om ni inte redan gjort det.




Hälsa

Jag trodde inte det skulle vara så himla kul med gympa, men det här ska jag definitivt göra fler måndagar!
Har precis kommit hem, svettig och rödmosig och lite stel, men med en skön känsla i kroppen.

Imorgon ska jag visst börja bugga. Det var lite av ett infall, men jag ser fram emot det med!





Färdigbehandlad

Efter 3 år, 4 operationer och otaliga besök till kirurger, ortopeder och sjukgymnaster så är stora J äntligen färdigbehandlad.

Om ett par veckor kan han börja belasta armen fullt igen och det första han ska göra är att skaffa gym-kort.

Jag, ska njuta av att slippa vara sjuktransport!

Bara en åsikt?

Någon jag tycker om och trodde att jag kände gjorde mig så besviken idag. Jag berättade med viss stolthet att jag och stora J varit och röstat i kyrkovalet idag, när han i sin tur förklarade att han gått ur svenska kyrkan. Det är ju var och ens ensak såklart, men när han sa att anledningen var att han inte tycker det är ok "att kyrkan tillåter såna där bögbröllop" så visste jag inte hur jag skulle reagera.
Jag tittade på honom ett tag och sa att vi nog fick avsluta den inte ens påbörjade diskussionen eftersom jag bara skulle bli arg.
Och sen gick jag.

Jag undrar om han vet att det är 2013 och homosexualitet varken ses som syndigt eller sjukt längre? Inte ens av kyrkan som ju annars haft en ganska mossig inställning till kärlek.

Jag vet fler som tycker som han, men det här är en människa jag hade högre tankar om!

Är det ok att tycka lite sämre om en människa bara för att man inte har samma åsikt?

Om

Min profilbild

A

RSS 2.0