Tidsbrist
Från och med den här veckan ska jag börja med lite nya arbetsuppgifter på jobbet, det är delvis en helt ny tjänst och jag behåller bara en liten del av det jag jobbat med sen i våras. Förra veckan skulle jag ha varit på utbildning i Oslo men jag missade den på grund av J´s operation. Nu är det dock viktigt att jag lägger ner mycket tid och energi på att komma in i nya arbetsrutiner.
Just nu måste det få ta lite extra tid.
I förmiddags åkte jag till sjukhuset för att följa med stora J och träffa läkaren. Jag missade mötet med honom sist eftersom det kom nåt annat i vägen, och han påpekade hur viktigt det är att jag är med och lyssnar när dom pratar om armen, skadan, operationen och behandlingen, och det är klart att jag förstår att det är hög prio på det nu. J måste bli bra i armen och det får ta den tid och dom besök som krävs.
Just nu måste det få ta lite extra tid.
I onsdags missade jag ett extrainsatt föräldramöte på lilla J´s skola, ett möte som handlade om att det varit ganska rörigt i lilla J´s klass en längre period. Vi föräldrar har påpekat flera gånger att något måste göras i skolan, så här kan inte barnen ha det, och när det nu är vi som dragit igång dom här mötena så är det ju såklart viktigt att vi fullföljer.
Just nu måste det få ta lite extra tid.
Nu låter det som om jag är ett menlöst mähä som inte kan säga nej åt nåt håll, men så är det vekligen inte. Jag prioriterar och omprioriterar hela tiden, och jag säger nej till sånt som är både viktigt och helt onödigt, och jag missar matsäckar till utflyktsdagar, tandläkarbesök och mer eller mindre viktiga möten. Jag lyckas även peta in lite kvalitetstid för egen del då och då, men då kan jag inte rå för att det dåliga samvetet kommer över mig.
Hur gör andra för att hinna med att vara organiserade och ha struktur på sin tillvaro?
Det känns ibland som om hela mitt liv går ut på att prioritera och hitta ursäkter till varför jag inte kan göra vad som förväntas av mig?
Just nu måste det få ta lite extra tid.
I förmiddags åkte jag till sjukhuset för att följa med stora J och träffa läkaren. Jag missade mötet med honom sist eftersom det kom nåt annat i vägen, och han påpekade hur viktigt det är att jag är med och lyssnar när dom pratar om armen, skadan, operationen och behandlingen, och det är klart att jag förstår att det är hög prio på det nu. J måste bli bra i armen och det får ta den tid och dom besök som krävs.
Just nu måste det få ta lite extra tid.
I onsdags missade jag ett extrainsatt föräldramöte på lilla J´s skola, ett möte som handlade om att det varit ganska rörigt i lilla J´s klass en längre period. Vi föräldrar har påpekat flera gånger att något måste göras i skolan, så här kan inte barnen ha det, och när det nu är vi som dragit igång dom här mötena så är det ju såklart viktigt att vi fullföljer.
Just nu måste det få ta lite extra tid.
Nu låter det som om jag är ett menlöst mähä som inte kan säga nej åt nåt håll, men så är det vekligen inte. Jag prioriterar och omprioriterar hela tiden, och jag säger nej till sånt som är både viktigt och helt onödigt, och jag missar matsäckar till utflyktsdagar, tandläkarbesök och mer eller mindre viktiga möten. Jag lyckas även peta in lite kvalitetstid för egen del då och då, men då kan jag inte rå för att det dåliga samvetet kommer över mig.
Hur gör andra för att hinna med att vara organiserade och ha struktur på sin tillvaro?
Det känns ibland som om hela mitt liv går ut på att prioritera och hitta ursäkter till varför jag inte kan göra vad som förväntas av mig?
Kommentarer
Postat av: Anonym
Ingen människa klarar av att vara på alla ställen samtidigt. Jag tycker vi har svårt att få ihop pusslet ibland men då är vi två föräldrar som bor ihop varav den ena är 50% föräldraledig. Snälla säg till om vi kan underlätta för dig på nåt sätt!!!
Kram svägerskan
Postat av: A
Tack snälla rara!! Det känns ju lite skevt att be en småbarnsfamilj om hjälp, jag har ju varit där också och vet att det kan vara svårt att planera sin tid ibland...
Men jag ska be om hjälp om det kör ihop sig den här veckan, och kan ni så kan ni! <3
Trackback
