Invecklad utveckling
Nu är klockan sådär mycket igen och jag borde sova för nån timma sen om jag ska orka vara både effektiv och skapligt hanterbar för omgivningen imorgon. Det är bara det att det är vid den här tiden på dygnet som jag tänker som allra bäst, när ljuden från vardagen tystnat för kvällen och det inte finns fler att-göra på dagens lista.
Jag har suttit och kollat lite på Facebook, bläddrat bland profiler som jag inte känner och kikat lite i deras loggar och fotoalbum. En 17-årig kille har skrivit "Det är för tidigt att säga" under rubriken "Om mig" på sin profil, och jag slogs över det stora i den kommentaren. Själv var omogen nog att tro att jag visste precis vem jag var när jag var 17, och att jag aldrig någonsin skulle förändras, men den här killen vet att han är i början av en livslång utvecklingsfas och att han kommer att fortsätta formas i många år till innan han kan berätta mer om sig själv.
Eller så orkade han helt enkelt inte skriva mer än dom orden på sin personbeskrivning, jag vet inte, men oavsett vilket så har han helt rätt.
Det är för tidigt att säga precis vem och hur man är som person i den åldern, fan - det är svårt nog även 20 år senare skulle jag vilja påstå.
Själv har jag väl numera en skaplig uppfattning om vem jag är, däremot har jag svårt att bestämma mig för vad jag känner och vad jag vill ibland. Alla förvirrade tankar jag har om en person skulle kunna bli ett helt inlägg till, men nu är det kvällen och om jag började skulle jag inte kunna sluta, så jag tar det en annan dag.
Kanske.
Jag har suttit och kollat lite på Facebook, bläddrat bland profiler som jag inte känner och kikat lite i deras loggar och fotoalbum. En 17-årig kille har skrivit "Det är för tidigt att säga" under rubriken "Om mig" på sin profil, och jag slogs över det stora i den kommentaren. Själv var omogen nog att tro att jag visste precis vem jag var när jag var 17, och att jag aldrig någonsin skulle förändras, men den här killen vet att han är i början av en livslång utvecklingsfas och att han kommer att fortsätta formas i många år till innan han kan berätta mer om sig själv.
Eller så orkade han helt enkelt inte skriva mer än dom orden på sin personbeskrivning, jag vet inte, men oavsett vilket så har han helt rätt.
Det är för tidigt att säga precis vem och hur man är som person i den åldern, fan - det är svårt nog även 20 år senare skulle jag vilja påstå.
Själv har jag väl numera en skaplig uppfattning om vem jag är, däremot har jag svårt att bestämma mig för vad jag känner och vad jag vill ibland. Alla förvirrade tankar jag har om en person skulle kunna bli ett helt inlägg till, men nu är det kvällen och om jag började skulle jag inte kunna sluta, så jag tar det en annan dag.
Kanske.
Kommentarer
Trackback
