Paus... typ
Nu har jag varit hemma från jobbet i fyra dagar och det börjar bli påfrestande. Det är hostan som är värst. Jag mår ganska ok så länge jag är uppe och rör mig, men så fort jag sätter mig ner eller lägger mig för att vila så sätter det igång, och då hostar jag tills jag blir svettig och tårarna rinner.
Igår fick jag hostmedicin av kusin E som min kära mamma hämtade åt mig, så inatt sov jag ganska långa perioder i sträck, och jag behövde det verkligen. Jag har ambitionen att jobba imorgon men det beror på hur jag sover inatt som kommer.
Om jag bestämmer mig imorgon för att stanna hemma även veckans sista dag så kommer jag inte må så dåligt över det, för även om jag mår som en pottsork i kroppen så har faktiskt huvet fått vila dom här dagarna, och det var nog välbehövligt med en paus i soffan.
