Snåla människor
Jag verkligen o-gillar snålhet! Det är en av dom o-charmigaste egenskaper jag vet.
Föräldrar som aldrig ställer upp och skjutsar barnens kompisgäng, som hela tiden säger; "Du ska få soppa-pengar" men aldrig har några på sig, dom har jag svårt för.
Om det hade berott på ekonomin så är det en helt annan sak, jag är själv rätt fattig och har inget emot mina fattiga medmänniskor, men när det handlar om snålhet så retar jag mig på det.
Folk som säger; "Jag ska bjuda igen nån gång" gång på gång.... på gång.... är jag också allergisk emot. Då är det väl mer ärligt att säga "Jag kommer aldrig kunna bjuda igen för jag är ständigt pank" så får jag åtminstone chansen att avgöra om jag ändå vill bjuda.
Om man går ut och äter några stycken och det börjar bli dags att betala, och någon drar upp en miniräknare för att se exakt hur notan ska splittas, då får jag kräk-känslor. Vad skulle det göra om nån betalar lite mer än nån annan? Om chansen finns att man någon gång i framtiden kommer att äta vid samma bord igen, så är chansen dessutom ganska stor att det kommer kunna jämna ut sig av sig själv.
Det finns dom som nästan går igång på att få prata pengar. "Jag bytte telefonbolag och tjänar 14:- i månaden på det" Jamen jätteroligt för den människan, men jag är lika intresserad av det som jag är av hur mycket pengar han eller hon har på sitt sparkonto eller vad skogen är värd som man en gång ska få ärva.
Det värsta av allt är dom som hela tiden letar efter egen vinning i allt dom gör. Som aldrig skulle hjälpa en kompis flytta utan att räkna ut timlönen, eller som bara byter tjänster rakt av, "jag är barnvakt åt er om du tvättar min bil" eller som ska räkna ut exakt hur mycket man lägger ut på andra hela tiden, som; "Förutom bensinpengar blir det 8:- milen i slitage-avgift"
Jag tycker nog att jag är ganska bra på att se folks bra egenskaper, även om det finns många sämre. Men om någon är direkt snål, då har jag svårt att se annat än det.
Föräldrar som aldrig ställer upp och skjutsar barnens kompisgäng, som hela tiden säger; "Du ska få soppa-pengar" men aldrig har några på sig, dom har jag svårt för.
Om det hade berott på ekonomin så är det en helt annan sak, jag är själv rätt fattig och har inget emot mina fattiga medmänniskor, men när det handlar om snålhet så retar jag mig på det.
Folk som säger; "Jag ska bjuda igen nån gång" gång på gång.... på gång.... är jag också allergisk emot. Då är det väl mer ärligt att säga "Jag kommer aldrig kunna bjuda igen för jag är ständigt pank" så får jag åtminstone chansen att avgöra om jag ändå vill bjuda.
Om man går ut och äter några stycken och det börjar bli dags att betala, och någon drar upp en miniräknare för att se exakt hur notan ska splittas, då får jag kräk-känslor. Vad skulle det göra om nån betalar lite mer än nån annan? Om chansen finns att man någon gång i framtiden kommer att äta vid samma bord igen, så är chansen dessutom ganska stor att det kommer kunna jämna ut sig av sig själv.
Det finns dom som nästan går igång på att få prata pengar. "Jag bytte telefonbolag och tjänar 14:- i månaden på det" Jamen jätteroligt för den människan, men jag är lika intresserad av det som jag är av hur mycket pengar han eller hon har på sitt sparkonto eller vad skogen är värd som man en gång ska få ärva.
Det värsta av allt är dom som hela tiden letar efter egen vinning i allt dom gör. Som aldrig skulle hjälpa en kompis flytta utan att räkna ut timlönen, eller som bara byter tjänster rakt av, "jag är barnvakt åt er om du tvättar min bil" eller som ska räkna ut exakt hur mycket man lägger ut på andra hela tiden, som; "Förutom bensinpengar blir det 8:- milen i slitage-avgift"
Jag tycker nog att jag är ganska bra på att se folks bra egenskaper, även om det finns många sämre. Men om någon är direkt snål, då har jag svårt att se annat än det.
Kommentarer
Trackback
