Kloka vänner som gör att man växer... <3
Jag är omgiven av så fantastiska människor, det kan inte sägas nog många gånger! Jag har en familj och vänner med vilka jag kan prata poesi, kärlek, minnen, politik, Gud, döden och allt annat som hör livet till.
På jobbet idag pratade jag politik med min lillasyster. Hon är så otroligt klok och förståndig och pratar på ett mycket vuxnare sätt än jag gjorde när jag var 18. Hon ska rösta i valet i höst och jobbar verkligen på att ta reda på vad just hon tycker, utan att låta sig färgas alltför mycket av alla andra i sin omgivning.
Jag är stolt över min lillasyster!
Min kusin och jag har också delat tankar och funderingar ikväll, och det är alltid lika skönt att prata med någon som förstår hur man menar, och vi behöver inte alls tycka lika i allt för att förstå varandra. Vi pratar liksom samma språk.
Jag tycker väldigt mycket om min kusin!
På jobbet pendlar vi mellan skämt och allvar hela tiden, och gränsen mellan ytligheten och bråddjupet är ibland hårfin. Vardagsterapi kallar vi det, och jag tror på fullaste allvar att den är mer värd än den sorten man betalar en terapeut dyra pengar för, för här pratar man med människor som känner en, som man faktiskt delar större delen av sin vakna tid med Och vem vet bättre än dom, om man är ute och snurrar i mentala rondeller, vilken väg man ska ta...?
Det är mina kollegor som gör att jag trivs på mitt jobb!
På jobbet idag pratade jag politik med min lillasyster. Hon är så otroligt klok och förståndig och pratar på ett mycket vuxnare sätt än jag gjorde när jag var 18. Hon ska rösta i valet i höst och jobbar verkligen på att ta reda på vad just hon tycker, utan att låta sig färgas alltför mycket av alla andra i sin omgivning.
Jag är stolt över min lillasyster!
Min kusin och jag har också delat tankar och funderingar ikväll, och det är alltid lika skönt att prata med någon som förstår hur man menar, och vi behöver inte alls tycka lika i allt för att förstå varandra. Vi pratar liksom samma språk.
Jag tycker väldigt mycket om min kusin!
På jobbet pendlar vi mellan skämt och allvar hela tiden, och gränsen mellan ytligheten och bråddjupet är ibland hårfin. Vardagsterapi kallar vi det, och jag tror på fullaste allvar att den är mer värd än den sorten man betalar en terapeut dyra pengar för, för här pratar man med människor som känner en, som man faktiskt delar större delen av sin vakna tid med Och vem vet bättre än dom, om man är ute och snurrar i mentala rondeller, vilken väg man ska ta...?
Det är mina kollegor som gör att jag trivs på mitt jobb!
Kommentarer
Trackback