Flyttrensning....
En kollega tittade förbi på mitt kontor igår för att höra om han kunde få en pall med ett par kragar, han hade lite packjobb att greja med hemma sa han, och behövde nåt som kunde rymma fyra st flyttkartonger.När vi pratat en stund så visade det sig att dom fyra flyttkartongerna ska rymma det som han och hans familj tar med sig när dom om några veckor flyttar till Kanada.
För gott.
Två vuxna och två barn, som samlat på sig grejer under ganska många år, ska nu försöka komprimera det man sätter värde på till att rymmas i en varsin flyttkartong. Herregud, hur väljer man då?? Dottern, som är 12 och står och väger mellan sina barbie och little petshop eller smink, plattång och cd-skivor, hur väljer hon? Packar hon sina barbiedockor så kanske hon slösar plats på något hon aldrig kommer leka med i sitt nya liv på en annan kontinent, men packar hon dom inte så finns inte det alternativet om hon skulle sakna dom.... En pojke på 10 som ena dagen leker med svärd och riddargrejer, nästa dag är ute och åker inlines, och en regnig dag spelar på sitt nintendo wii, hur väljer han?
Ok, klart jag fattar att det här är ett I-landsproblem av stora mått, och det finns ju såklart både barbies och inlines att köpa i Kanada också, jag bara undrar hur man tänker när man ska, så gott som, rensa bort större delen av sitt hem. Det är ju inte bara statusprylar det handlar om, det är ju mycket minnen i saker också, och för barn kan det finnas en trygghet i den gamla nallen, som man aldrig skulle erkänna att man fortfarande kramar om på kvällen trots att den tillbringar dagarna i en garderob och i allas ögon verkar bortrensad.
Och hur väljer en mamma vad hon ska packa i sin låda?
Barnens teckningar och minnesprylar? Favorit-kokböckerna? Gitarren? Handväskorna? Filmer och cd-skivor? Fotoalbum? Dom ärvda kaffekopparna eller sin älskade cykel?
Jag är medveten om att livet inte är en tävling i att samla så mycket prylar som möjligt och att en flyttrensning då och då bara är postitivt,
men ändå...
En flyttkartong...?
