Livet hemmavid...

Idag tog vi en sen långfrukost med varma frallor och hela köket fullt av solsken. Jag är fortfarande ganska risig efter förkylningen men jag kan åtminstona känna vad maten smakar igen.

Har ni tänkt på vad mycket minnen det finns i smaker?
Om jag äter en tunnbrödsmacka med messmör och blundar så är det som att jag sitter i mormors kök och är tio år igen. Samma sak om jag äter en limpmacka med löksill, fast då sitter morfar på en stol brevid mig. :)
Om jag dricker ett glas riktigt mörk o´boy och blundar så är det också nästan 30 år sen och jag och brorsan sitter i köket hemma hos mamma och pappa och väntar på att dom ska vända sig bort så vi kan göra chokladröra....
Filmjölk och flingor, då är det skoldag nån gång på 80-talet och jag ska strax hänga på mig ryggsäcken och gå iväg till skolan.
När jag äter mannagrynsgröt så förvandlas stora A till en liten äppelkindad ettåring och jag sitter i det trivsamma lilla köket i vår första lägenhet.
Förstår ni att det är svårt att äta frukost utan att bli nostalgisk....?
Det är egentligen bara kaffet som inte har nåt speciellt minne, eller om det har tusen - jag vet inte.
Kaffe är bara gott och trivsamt.

Ha en skön Lördag kompisar, hoppas ni ätit en god frukost!