Aldrig riktigt tyst...
Ofta när jag är omgiven av ljud så längtar jag mig nästan tokig efter total tystnad.
På jobbet är det fläktbuller, maskiner, trucktrafik, telefoner och ett ständigt tjötande, när jag kommer hem är det tv´n, spotify på datorn, syskontjafs och dessa evinnerliga tv- och dataspel och befinner jag mig nån annanstans så är det oftast aldrig riktigt tyst där heller.
Jag säger ofta att jag längtar till den dagen då jag har mitt eget lilla skogsparadis vid nån sjö nånstans med insynsskyddad tomt och massor med skön atmosfär.
Jag hoppas det kommer bli så nån dag, men fram till dess är det nog bara att bita ihop, skaffa hörselskydd och sålla ljuden.
Tre grabbar sitter just nu i soffan och tittar på nån dålig skräckkomedi och allt - ALLT - som händer på tv-skärmen måste analyseras högljutt....
Hade jag haft mitt skogsparadis så hade jag tagit med mig lilla J och rymt dit över helgen!
