Cancer och spindlar...
...är två av dom saker som skrämmer mig allra mest om jag bortser från allt som har med mina barn att göra.
Jag är ingen rädd person Jag tänker sällan på sånt som att huset kan brinna ner eller att någon av tonåringarna skulle kunna råka ut för nån våldsam dåre när dom är ute sent, men såna saker finns ändå med i bakhuvet hela tiden.
Men om jag ska göra en lista på saker jag är rädd för som bara har med mig själv att göra, då blir det cancer och spindlar som toppar.
Just nu sitter det två monsterspindlar på väggen strax innanför dörren till tvättstugan, och det innebär att mina lakan kommer att mögla i tvättmaskinerna där nere om ingen kan komma och hjälpa mig och flytta över dom till torktumlarna imorgon. Jag klarar det inte.
Jag har inte den blekaste aning om varifrån den här fullständigt omotiverade skräcken kommer ifrån, jag menar... jag vet att spindlarna inte är farliga, jag är ganska säker på att dom inte kommer krypa in under skinnet på mig och lägga ägg och jag tror inte heller att dom kommer hoppa på mig när jag går förbi.
Men jag avskyr dom små vidriga krypen och kommer nog aldrig att vänja mig vid dom....
Så,
finns det en vänlig själ som kan tänka sig en tur förbi mina krokar imorgon för att ta rätt på mina lakan?
Jag är ingen rädd person Jag tänker sällan på sånt som att huset kan brinna ner eller att någon av tonåringarna skulle kunna råka ut för nån våldsam dåre när dom är ute sent, men såna saker finns ändå med i bakhuvet hela tiden.
Men om jag ska göra en lista på saker jag är rädd för som bara har med mig själv att göra, då blir det cancer och spindlar som toppar.
Just nu sitter det två monsterspindlar på väggen strax innanför dörren till tvättstugan, och det innebär att mina lakan kommer att mögla i tvättmaskinerna där nere om ingen kan komma och hjälpa mig och flytta över dom till torktumlarna imorgon. Jag klarar det inte.
Jag har inte den blekaste aning om varifrån den här fullständigt omotiverade skräcken kommer ifrån, jag menar... jag vet att spindlarna inte är farliga, jag är ganska säker på att dom inte kommer krypa in under skinnet på mig och lägga ägg och jag tror inte heller att dom kommer hoppa på mig när jag går förbi.
Men jag avskyr dom små vidriga krypen och kommer nog aldrig att vänja mig vid dom....
Så,
finns det en vänlig själ som kan tänka sig en tur förbi mina krokar imorgon för att ta rätt på mina lakan?
Kommentarer
Trackback
