Livet är en fest!
Det blev inte mycket av alla måste-grejer jag hade listat igår, jag gick på fest istället.
Och ärligt talat, livet är för kort för att inte ta chansen att umgås och ha roligt tillsammans med människor man tycker om när man får chansen, och trots att jag nu har ett litet mount everest av tvätt att ta tag i och köksgolvet behöver skuras rent ifrån saftspill och annat så känner jag att jag valde rätt igår!
Dom har lustig musiksmak, mina bröder och deras vänner, det är väl i stort sett det enda jag skulle kunna ha att anmärka på gårdagskvällen... :-)
Är det fest så kan jag lyssna på det mesta - och jag menar verkligen det mesta!
Jag har varit på fester med technomusik strömmande ur högtalarna, fester med en trubadur som sitter och plinkar Cornelis och Bellaman på gitarr och fester där Metallica och annan hårdrock dominerat musikanläggningen. Jag kan lyssna på Creedence, Beachboys och Elvis, jag spelar mer än gärna dansvänliga töntlåtar som Sofia Dansar Go-Go eller Mannen med Mustachen.
Det här grabbgänget är fullständigt immuna mot bra partymusik! Dom satt och diskuterade politik till Foo Fighters och analyserade hockey-semin till The Proclaimers, men när någon av dom hittade Nationalteatern på Spotify,
då jäklar!
Så, när inte nånting annat funkar för att komma i rätt feststämning
- släng på en platta med kommunistisk kampmusik -
och du har ett sjujäkla partaj på g... :-)
Och ärligt talat, livet är för kort för att inte ta chansen att umgås och ha roligt tillsammans med människor man tycker om när man får chansen, och trots att jag nu har ett litet mount everest av tvätt att ta tag i och köksgolvet behöver skuras rent ifrån saftspill och annat så känner jag att jag valde rätt igår!
Dom har lustig musiksmak, mina bröder och deras vänner, det är väl i stort sett det enda jag skulle kunna ha att anmärka på gårdagskvällen... :-)
Är det fest så kan jag lyssna på det mesta - och jag menar verkligen det mesta!
Jag har varit på fester med technomusik strömmande ur högtalarna, fester med en trubadur som sitter och plinkar Cornelis och Bellaman på gitarr och fester där Metallica och annan hårdrock dominerat musikanläggningen. Jag kan lyssna på Creedence, Beachboys och Elvis, jag spelar mer än gärna dansvänliga töntlåtar som Sofia Dansar Go-Go eller Mannen med Mustachen.
Det här grabbgänget är fullständigt immuna mot bra partymusik! Dom satt och diskuterade politik till Foo Fighters och analyserade hockey-semin till The Proclaimers, men när någon av dom hittade Nationalteatern på Spotify,
då jäklar!
Så, när inte nånting annat funkar för att komma i rätt feststämning
- släng på en platta med kommunistisk kampmusik -
och du har ett sjujäkla partaj på g... :-)
Kommentarer
Trackback
