Livet hemmavid...

Jag är nog en av ytterst få människor i västvärlden som inte upptäckt det roliga med facebook...
Jag tycker det är grötigt och svårbegripligt. Jag skiter väl fullständigt i vad någon av mina vänner skrivit till någon annan av sina vänner i diverse gästböcker och vilka interna communitys alla människor är med i, jag vill att det ska vara enkelt och seriöst och lätt att hitta igen folk, men det där är ju bara komplicerat.....

Nu har jag suttit på msn en dryg timma och chattat med en kollega, ett ex och en kompis och under tiden skulle jag försöka hitta igen den ena av dom på facebook, titta i den andres album och se om den tredjes profil fanns kvar.
Jag lyckades inte med något av det.
På en timma.

Jag tror att jag kan börja bli för gammal för sånt där modernt.... =)
S och jag konstaterade idag att åldern mest bara är en siffra och inte alltid stämmer överens med hur man känner sig, och det kan väl vara så att jag ibland känner mig som sjutton, arton eller därikring,
men en sån här gång, när jag ska försöka förstå en internetsajt fullproppad med överinformation, då är jag närmare hundra.............

God natt kompisar!