Terapi-fika
Har vi kvinnor lättare att släppa taget om ett sprucket förhållande och gå vidare, eller är vi bara bättre på att låtsas att vi mår bra? Det var den stora frågan i gårdagens kafferast-terapisamtal.
Finns det någon som har varit förälskad tillräckligt många gånger för att veta hur man bär sig åt för att komma upp igen när man fått fötterna undansparkade? Det kom också upp under terapi-fikat.
Jag har inga svar på något av ovanstående, jag är lika oförberedd och lika mycket nybörjare varje gång jag blir kär...
Och kanske man måste kraschlanda då och då för att uppskatta dom stunder som man är uppe och flyger bland rosa moln lite mer...?
*
Idag har jag skaffat mig en STOR och JÄTTEDYR filofax.
Chefen fick pröjsa.
Jag ser den som ett slags extern hårddisk, för allt skit som jag inte klarar av att lagra i hjärnan.
Och det är rätt mycket.....
I morgon är det Fredag, äntligen!!
Fick en gång ett sms med frågan:
"om man blir bränd tillräckligt många gånger, blir det bara aska kvar då?"
Hade inget svar då, och inte nu heller...
Huvudsaken är nog att det händer nåt bra inemellanåt...
:-)
Vad sorgligt det låter.... :-(
Då tror jag mer på "Allt som inte dödar, härdar..."
