Småbarn
Jag har haft en liten kille på besök här sen igår, världens charmigaste lilla syskonbarn. Han somnade vid 19,30 igår och vaknade inte föräns efter 7 i morse och hela förmiddagen idag har han varit som ett litet solsken.
Trots det är jag helt slut.
Jag känner mig gammal när jag umgås med så små barn bara för att det känns som så länge sen mina egna var det.
Vad lätt man glömmer det här ständiga passet och nattsömn light, den tiden man var konstant trött...
Det är inte alltid så att bekymren växer med barnen.
Eller så är man mer rustad att klara av alla bekymmer bara man får sova riktigt djupt på nätterna.
Jag lånar mer än gärna mina syskonbarn och fadderbarn och alla möjliga sorters barn i framtiden också, men jag är väldigt nöjd och lycklig att mina egna är så stora som dom är.
Trots det är jag helt slut.
Jag känner mig gammal när jag umgås med så små barn bara för att det känns som så länge sen mina egna var det.
Vad lätt man glömmer det här ständiga passet och nattsömn light, den tiden man var konstant trött...
Det är inte alltid så att bekymren växer med barnen.
Eller så är man mer rustad att klara av alla bekymmer bara man får sova riktigt djupt på nätterna.
Jag lånar mer än gärna mina syskonbarn och fadderbarn och alla möjliga sorters barn i framtiden också, men jag är väldigt nöjd och lycklig att mina egna är så stora som dom är.
Kommentarer
Trackback
