Där nere, i dörröppningen till den lilla...
Där nere, i dörröppningen till den lilla stugan, satt jag för ett par timmar sedan och pratade med min biologiska far i telefonen för första gången någonsin... Det känns fortfarande lite overkligt... Men bra. :)
Kommentarer
Postat av: Gunnar
Ska aldrig glömma det samtalet. Så underbart.
Postat av: Lilla jag
Vilken upplevelse.... Själv skulle jag nog..... nog.... nog.... ja, jag vet inte...
Puss och kram
Trackback
